23.1.09

Working on a dream - fyrsta ummælið

Working on a Dream er heitið á nýggju fløguni hjá Bruce Springsteen. Svenski bloggarin Ingemar hevur fingið fatur á einum eintaki og ummælir hana í dag

Svenski bloggarin Ingemar Göransson (58) ummælir longu í dag nýggju fløguna hjá Bruce Springsteen 'Working on a Dream'. Helst er hetta fyrsta ummælið, tí fløgan kemur ikki á marknaðin fyrr enn í næstu viku, mánadagin 26. januar.
Havi ikki sæð hana í Føroyum enn, men heitislagið er at hoyra í Útvarpinum.

Her er ummælið hjá Ingemar:

Bruce Springsteens "Waiting For a Dream" sedan länge förväntade platta finns äntligen ute. Tidigt, i vart fall, om man förbokat den på Ginza för då kom den redan idag (23 januari) istället för det av Columbia bestämda 26 januari så det är mycket möjligt att det här är den första recensionen av plattan.

Mina förväntningar var högt ställda efter de senaste plattorna som Springsteen har släppt. Devils & Dust, Magic och Seeger-session-plattorna har varit riktigt, riktigt bra. Så när den länge föranmälda Working On A Dream äntligen släpps så är det stora krav som den möts av.

Låtlistan är 11 spår utom delux-varianten som också har den prisbelönta The Wrestler med och en 40 minuters dokumentär som jag inte hunnit att titta på ännu.

Spåren i korthet:

Outlaw Pete; 8 minuters drama om grabben som föds på resan västerut och blir brottsling. Tung rock med en oemotståndligt stick. (Kiss-fans i USA beskyller Springsteen för låtstöld av sticket.) det finns t.o.m. en liten nickning till Morricones filmmusik i slutet och till Den onde, den gode & den fule.

My Lucky Day; En riktig Springsteen låt om vanliga amerikaners liv. Clemons blåser livet ur lungorna precis som i fornstora dagar.

Working On A Dream; En annan Springsteenare som har alla möjligheter att bli en klassiker. Ovanligt poppig med en melodislinga som stannar i huvudet. En kommande jättehit!

Queen Of The Supermarket; vardagskärlek i en typisk Springsteen-ballad med en Jersey-girl-känsla. En av mina favoriter.

What Love Can Do; en mörk text till en ganska ettrig melodi som gungar fram. Plattans svagaste tycker ja.

This Life; Annorlunda för att vara Springsteen. Det låter nästan som en sen 1960-talsballad från Paul & Barry Ryan! Även denna ganska poppig. Melodins glättighet konstraterar mot textens relativa dysterhet.

Good Eye; Blues a la R.L. Burnside med munspel och ett frenetiskt tramp i rytmen. Grym.

Tomorrow Never knows; Americana –stuk, en låt som Rodney Crowell skulle gilla.

Life Itself; en blivande klassiker, en Springsteen när de är som bäst. Bra text och en melodi med boss-stämpel – en höjdpunkt på albumet.

Kingdom Days; Ytterligare en melankolisk ballad av Springsteen-snitt. Påminner lite om vad del Shannon skulle ha gjort rättvisa om han hade levat.

Surprise Surprise; en popsnörelåt som smittar av sig ju mer man lyssnar på den.

The Last Carnival; lite av Nebraska revistited. Akustisk (nästan) melankoli av den modell som bara Springsteen kan göra till sådan skönhet.

Sammanfattningsvis en av Springsteens lättare plattor men inte för den skull ointressant. Tvärtom, en riktigt bra platta men som har några svaga spår men det uppvägs av istället några höjdare och ett antal blivande klassiker.

Bonusspår; The Wrestler, en av Springsteens bästa låtar som är helt enkelt underbar.

Kanonsnyggt omslag med texter och allt plus en kärleksfull minnesteckning av den avlidne Dan Federici. Mixningen är klart annorlunda än de spår som finns exempelvis på youtube, så troligtvis kommer de spåren från någon tidigare testpress. Ett tack till Ginza som skickade ut albumet redan innan den 26. Det räddade helgen.

Kelda: http://ingemarsblogg.webblogg.se/